Arkiv

Posts Tagged ‘polen’

Massa morsor och barn, förvirring och upplevelser på Polens Riviera

maj 26, 2015 1 kommentar

Vi kör från olika håll i Sverige för att sammanstråla i Karlskrona. Vi är 12 mammor med 12 barn som är på väg till Polens Riviera. Vi ska alla med Bloggbussen för att utforska det familjevänliga Polen. 

 

Vi kommer från Stockholm, Göteborg, Närke, Halland, Skåne och Blekinge. Lite beroende på var vi bor har vi åkt olika långt. Många har fått stressa för att komma iväg, men belöningen får vi direkt när vi kliver på färjan. För ombord på Stena Spirit möts vi av en härlig buffé och välkomstdrinkar, fint uppdukat i konferensrummet bredvid spa-avdelningen.

 

Eftersom klockan är nio på kvällen går de flesta och lägger sig tidigt.  Både Alexandras och min dotter älskar att bada i Pure Nordic Spa ombord så, bestämda som de är (var de nu har fått det ifrån…) tar de saken i egna händer och slinker in dit medan några av oss stannar kvar för att se Måns Zelmerlöw kvala in till finalen i 60:e upplagan av Eurovision Song Contest.

 

 

Vi vaknar upp till en fantastisk utsikt över ett blått hav och en minst lika blå himmel. Den vyn ger så’n energi att bara det gör resan värd att göra! Och så välbehövligt efter några extra intensiva veckor på jobbet. Förväntansfulla tar vi oss snabbt iland i Gdynia där vi möts av vår kollega och guide Macej samt Iza från den regionala turistorganisationen Pomorskie.travel som tar oss vidare med Bloggbussen till Experyment, ett science center i Gdynia.

 

Jag känner mig som en dagisfröken (ja, jag vet, det heter förskollärare, men alla säger ju dagisfröken och ni vet precis vad jag menar) som ständigt räknar huvuden. 1, 2, 3… 12. Sådär alla är på plats! Ja, mammorna i alla fall. Förhoppningsvis har de, i sin tur, koll på sina barn. Herregud, det måste man väl ändå kunna begära? Just det ja. På tal om det, vart är mitt och Alexandras barn…? Som tur är finns de alltid med i närheten. Kanske är det tom så att våra härliga elvaåringar har bättre koll på läget än vad vi har…

 

Macej charmar alla med sin underbara svenska samt roliga och lite oväntade anekdoter om det som vi ser svischa förbi utanför Bloggbussens fönster.

 

 

Innan vi släpper lös barnen inne på Experyment bjuds vi på otroligt goda, färskpressade juicer med rabarberkaka på fiket som ligger i anslutning till Experyment. Vi får en introduktion av Agata på Experyment och efter den kan vi knappt hålla barnen tillbaka längre. De far in som en tornado och klättrar, skriker, vrider, testar, bygger och gräver. De testar allt.

 

Efter alla experiment är det istället dags för kulinariska trick. Restaurangen Sztuczka (som betyder just trick) bjuder på illgrön ärtkräm, getostskum och  vakuumbakad lax. Barnens stora och i princip enda favorit (iom att det var lite väl avancerade smaker för små barngommar) är det effektfulla tillbehöret till efterrätten; kolsyreis som servitörerna häller varmt varmt vatten över så att en dimliknande vattenånga flyter över bordet.

Det har blivit dags att släppa det experimentella för att gå över till det mer avslappnande. Så fort man kliver in genom dörrarna på Mera Spa känner man av lugnet. Inte minst tack vare den fina inredningen. Här ska badas! Solen skiner på de två utomhusbubbelpoolerna som snabbt blir en favorit bland stora och små. På grund av lite administrativt strul ”måste” Alexandra och jag vänta på soldäck med varsitt välkylt glas vitt. Det är sååå synd om oss!

 

 

Efter badet är det dags att ta små elbussar till Sopots centrum för lite sightseeing och middag. Jennys lilla O tycker att sanden är så mjuk att hon inte kan sluta klappa den och låta den sila genom fingrarna.

 

Vi äter på Galeria 63. En härlig restaurang med cool inredning, massa konst och, jorå, det också; god mat! Jag äter den godaste tonfisk jag någonsin ätit.

Det hade som sagt varit lite stressigt innan vi kom iväg och ärlighetens namn är jag fortfarande lite uppe i varv. Jag har utvecklat en irriterande ovana att byta plats på var jag lägger telefon, nycklar etc, och letar lätt stressat titt som tätt, med panik i blicken efter den #%^*@ telefonen. Det hjälper ju inte att min älskade kollega tar mina saker hela tiden i tron att det är hennes och gör en förvirrad kvinna ännu mer förvirrad. Tack Alexandra! Du håller mig igång… 😉

 

Har du inte varit på Polens Riviera är det hög tid att åka dit! Och nu har du inga ursäkter längre;
Erbjudande: 25% rabatt på Prova på Polen, t/r Karlskrona – Gdynia inkl del i hytt. Stanna upp till 3 nätter iland. Uppge erbjudandekod BLOGGPOLEN för att erhålla rabatten. Rabatten avser inte miljötillägg. Boka i perioden 24/4-30/06 och res i perioderna 24/4-30/06 samt 1/9-6/12.

 

Våra härliga 11-åringar har listat sina favoriter här. Vad vill du helst se eller göra? /Ylva.

 

Annonser

Språkförbistring och dokumentlöshet

Vi hade just vandrat runt i ett underbart spahotell på kurorten Sopot i Polen när marknadschefen bjöd in oss till deras italienskinspirerade restaurang. Lite lätt trötta efter föregående kvälls begivenheter tackade vi gladeligen ja till denna invit. Vi slog oss ner och marknadschefen passade på att fråga om vi firar den internationella kvinnodagen i Sverige. Vi erkände att det inte var något direkt firande, på sin höjd ett seminarium eller en föreläsning på något lokalt bibliotek. Då berättade han stolt att detta var något man verkligen satsade på i Polen. Och på anläggning gällde det inte bara en dag utan hela veckan som var fylld av specialframtagna paket, aktiviteter och behandlingar.

Kronan på verket var att man dessutom hade tagit fram en meny enkom för att fira den internationella kvinnodagen: Special Fit Meny
Vi fick alla sitta och bita oss kraftigt i läppen för att inte explodera av skratt. Marknadschefen var aningen förvånad över hur namnet på hans internationella kvinnodagsmeny kunde skapa så mycket glädje. Vi valde att inte översätta.

Mitt i denna glädje säger min kollega:
– Vårt plan går om 1 timma och 10 minuter.
Bara den tidsramen i sig är oroväckande, om då även lägger till att vi inte var på vårt hotell, att jag inte hade checkat ut från hotellrummet och att jag dessutom hade glömt mitt pass hemma i Sverige lyfts vardagsedgen till en helt ny nivå.

Vi far in som ett blixtnedslag i hotellet, rafsar ihop prylarna på hotellet, checkar ut på springande fot och slänger oss in i taxin. Efter en nervpirrande taxifärd anlände vi till flygplatsen. Vi letar desperat efter Wizzairs incheckningsdisk tills vi får reda på att den stängdes för 3 minuter sedan. Vi springer till biljett- och informationsdisken. Kvinnan vill verkligen hjälpa men säger att hon inget kan göra om vi inte checkat in digital, vilket vi inte har. Vi inser att vi för första gången i våra liv kommer att missa ett flyg och frågar när nästa flyg går.
– På lördag, svarar hon.

Vi tar oss till SAS och kollar om det finns lediga platser på något flyg som avgår under eftermiddagen. Det finns det och min kollega letar efter mailet från resebyrån för att boka biljetterna via dem. Då upptäcker han att resebyrån redan checkat in oss digitalt. Det är bara att springa tillbaka till kvinnan i biljett- och informationsdisken. Vi få ut våra boarding pass.
– Ni har 10 minuter på er att ta er genom säkerhetskontrollen och till gaten, säger hon. Vi springer.

Vi är i princip ensamma i säkerhetskontrollen. Vi kränger av oss ytterkläder, lyfter ut datorer och får igenom allt så fort det bara går. Då bestämmer sig säkerhetsvakterna att specialkolla min kollegas väska.
– Nej! Vi missar vårt flyg, nästan skriker jag. Det var inte något argument som det togs någon större notis om. Säkerhetsvakten hittar en deodorant som innehöll för mycket vätska. Vi ber honom unisont att slänga den och springer mot gaten samtidigt som vi hör våra namn ropas ut i högtalarna. Väl vid gaten frågar personalen om passet.
– Jag har inget, säger jag. Jag har bara mitt körkort.

Kvinnan verkar bekymrad och ringer ett samtal. Jag håller andan. Hon lägger på och meddelar att det är ok. Jag är ju ändå en svenska som ska hem till Sverige… Helt utmattade och rätt så svettiga sjunker vi ner i våra flygstolar. Vardagsedgekvoten är nådd för år framöver.

På väg till Polen för att slå ihjäl en och annan fördom samt skriva om mat och dryck.

Jag har precis klivit på tåget för att ta mig till Karlskrona för vidare färd med färja till Gdynia i Polen. Förutom en fullproppad resväska med fler ombyten än vad jag egentligen behöver märker jag att jag även har en ryggsäck fullproppad med fördomar, trots att jag har flera goda vänner som är polacker.

När vi lägger till ”polsk” framför ett ord (polsk riksdag eller polsk attachéväska, t.ex) är det för att nedvärdera något, beskriva det som oorganiserat, dåligt eller billigt.
Inte så konstigt egentligen när man betänker att det är ämnen som miljöförstöring, skönhetsoperationer som gått fel, antisemitism, katolsk fanatism, svartsprit och prostitution som brukar nämnas tillsammans med Polen eller polacker i nyhetsmedia.

Nu är dock tanken att jag ska uppleva det andra Polen. Det som inte florerar lika ofta i medierna.
Min första kontakt med Polen var min polska pianolärare som med brinnande glöd berättade om en fackföreningskämpe från Gdansk som skulle demokratisera landet. Tio år gammal promenerade jag därför runt med en Solidarnośc-badge och en Lech Walesa-badge, smittad av hennes entusiasm, kanske inte helt införstådd med vad allt betydde, men det kändes i alla fall väldigt spännande.

Nu ska jag alltså få besöka Lech Walesas Gdansk samt Sopot. Dels är jag färgad av mina egna fördomar liksom medias, dels är jag förväntansfull pga av mina kollegors positiva omdömen. Ska bli spännande att se vad jag kommer tycka efter denna tvådagars snabbvisit.

Karlskrona by night

Karlskrona by night

Stena Vision

Stena Vision