Arkiv

Posts Tagged ‘kärlek’

Jag har närt en konditor vid min barm!

– Mamma, får jag gå hem själv, undrar lilla S.
– Jaha, ok, men varför, frågar jag, inte helt till freds med all hon går hem alldeles ensam.
– Ibland är det bara skönt att vara ensam hemma, svarar hon kavat.

Efter att ha krävt att hon ska ringa både när hon går och när hon kommer hem känns det aningen bättre.

Jag jobbar på. Skyndar mig hem lite tidigare. Bara för att kolla så att allt är ok.

”Mamma gå till köket!” står det på en lapp i hallen. Jag drar upp skjutdörren till köket och möts av ett uppdukat bord med vit duk, egenhändigt färskpressad juice, en chokladpralin, jordgubbar doppade i apelsinjuice och riven cocos. Så mysigt! Och gott.

En av hennes högsta önskningar är inte helt oväntat att få delta i SVTs barnprogram Överraskningen där man lagar mat med en kock och överraskar någon man tycker om. Men kan man inte vara med i TV, kan man ju alltid fixa det själv. 🙂

Är hon inte underbar så säg!?! /Ylva.

Annonser
Kategorier:Familjeliv, Mat Taggar:, ,

Kärlek är evig skuld

– Ljubomir Vranješ har vunnit den första matchen som förbundskapten för Serbien, sa D som lyssnade på Radio Beograd.
– Vet ni vem Ljubomir är, barnen, frågade han.
– Näe, svarade barnen i kör.
– Ni vet vår kompis Jana i Belgrad, Ljubomir är hennes brorsa, fortsatte D.
– Pappa och jag träffades på hennes födelsedagskalas så det är tack vare henne ni finns till, sa jag.
– Så ni får vara tacksamma mot henne när vi träffas, lade jag till och blinkade med ena ögat.
– Kärlek är evig skuld, sa M. Även om jag inte håller med, så var det ändå fint formulerat, och jag översköljdes av en våg av moderskärlek.
– Ni är så härliga och jag älskar er så mycket, sa jag till barnen.
– Om du verkligen älskar oss snor du väl inte godis från oss, undrade S. Eventuellt med anledning av incident tidigare på dagen…
Jag dröjde med svaret.
– Ni är båda med i Sno-godis-från-små-barn-klubben, konstaterade S.

Barnslig kärlek

Ibland (läs för det mesta) snurrar livet på i 190 och jag hinner inte uppskatta det jag har. Allt blir måsten, stress och irritation. Sådana dagar känns som slöseri med tiden. Ett oklokt utnyttjande av tillgångar, resurser och relationer som jag så lätt fastnar i. Duktig flicka-syndromet…

Men vissa dagar, som idag, känns det som att jordevarven och jag är i synk. Det är härliga dagar som jag ska se till att ha fler av. En viktig bidragande faktor till glädjen är barnen och allt underbart de säger. Även om dagens uttalande från sonen var:
– Gammalheten börjar komma till dig, mamma.
Hmm. Vad ska man säga. Av barn och dårar får man höra sanningen…

Jag är inte direkt förtjust i att städa. Speciellt inte pga att jag måste tjata på alla andra i familjen för att de ska göra sina sysslor.
– Kom igen nu, S! Se till att komma igång och städa, säger jag argt.
– Om det hade varit städat hade det inte varit mitt rum, svarar S. Vilket iofs är sant.
– Men varför har du öppnat alla dina lådor, undrar jag.
– Det är symbolik, mamma, svarar S. Vad själva symboliken bestod av fick jag aldrig riktigt klart för mig.

Härom morgonen när jag skulle väcka M var han helt slut. Det tog en lång stund att skaka liv i honom med kramar och pussar. Tillslut började han vakna till liv.
– Jag orkar inte älska dig, mamma.

Vad skulle jag göra utan mina små supporters?
/Ylva.