Arkiv

Posts Tagged ‘arbetsliv’

Antagligen världens bästa arbetsdag!

  
Jag vaknar av mig själv. Aningen tidigare än jag hade önskat, men å andra sidan hann jag med en 7 Minute Workout. Jag cyklar till jobbet i solskenet. Har ett bra möte med en trevlig ny kontakt. 
Jag cyklar till nästa möte genom ett soligt, varmt och ”Kulturkalaset” Göteborg till restaurang Sjöbaren. Där har jag möte med världens bästa Nilla. I solskenet på bakgården förbättrar vi oss bara sådär lagom då vi väljer GI-laxen. Vi pratar bara om mina favoritämnen; sociala medier + resa + mat. Redan här är dagen perfekt, men den kommer att förbättras ytterligare! 
Jag cyklar vidare till ett 3:e möte med härliga Sarah på för att prata vidare om samma favorittema. Som en bonus får jag en kram av Tessan och mötet sker på en frozen yoghurt-bar. Kan det bli bättre? För att förbättringen ska bli minimal väljer vi varsin smoothie. 
Jag avslutar med telefonmöte med min holländske kollega Stefan i hängmattan på kolonin. Mycket bra idé utväxling. Och ja, jag cyklade såklart hit i solskenet. Sådana här dagar har jag gärna fler av! 
Nä, nu har jag inte tid att skriva ner. Snart kommer gästerna. Det står grillat på menyn! /Ylva. 

Annonser
Kategorier:Reflektioner Taggar:,

Kvinna på gränsen till nervöst sammanbrott

april 27, 2013 2 kommentarer

– Piiiiiip, tjöt brandvarnaren för tredje gången. Att vifta bort oset från våffeljärnet med kökshandduken kändes inte som en hållbar lösning längre.
När jag öppnade fönstret på vid gavel sa S:
– Mamma, våffeljärnet har smält stavmixern. Jag stängde fönstret lite för snabbt. En blomkruka föll ner på datorn och blomjord spreds över bordet, tangentbordet och golvet.

Det har varit en jobbig vecka. D har varit bortrest, så jag fick både lämna och hämta och jobba sent hemifrån. Detta var mitt sätt att umgås lite med S. Det gick sådär. Det blev i alla fall 3 frasiga våfflor tillslut…

Jag testade flera nya koncept på jobbet, råkade ut för flera tekniska problem som medförde ett stresspåslag som hette duga.

Finalen på denna underbara vecka var när D grattade mig vid 12-slaget och jag upptäckte att min jobbmobil hade försvunnit. Jag ringde den flera gånger men hörde inget. Det var bara att spärra och polisanmäla. En helt värdelös start på födelsedagen helt enkelt. Efter en dålig natts sömn kommer M och säger:
– Mamma, någon försökte ringa dig på Skype. I handen höll han min jobbmobil. Ungarna hade lånat mobilen och lämnat den i Ms rum.

Efter dagens gratulationer, presenter och födelsedagsmiddag hos mamma känns livet mycket bättre igen. 🙂