Hem > Uncategorized > Manligt – kvinnligt

Manligt – kvinnligt

Jag var på en lussevaka i förrgår kväll hos min underbara vännina Marie. Lussevaka? När hände det sist? Någon gång i tonåren, antar jag. En hel oändlighet sedan. Marie, preics som jag, tror att tiden är en illusion och brukar ligga sådär en timma efter i planeringen. I alla fall, jag stod och hjälpte Marie i köket när Charlotta kommer infarande; ”Jag är barnfri, jag är barnfri! Vad kan jag hjälpa till med?”
Först tänkte jag inte på det, men efteråt funderade jag över det där om vad man gör av tiden om man är man respektive kvinna. Om vi generaliserar lite, så är det inte så många män som skulle springa in i köket och be om sysselsättning när de blev avlastade med barnen. De flesta skulle nog gå och sätta sig bekvämt i soffan och njuta av lite egentid. Varför kan inte vi kvinnor göra det lite oftare? Varför måste vi vara så förbannat duktiga jämt? Och varför kan männen inte vara mer lyhörda för vad som behöver göras utan att först få det påpekat för sig? Vi borde lära oss av varandra.

Till Charlottas försvar får man väl faktiskt säga att det rätt är trevligt att stå i köket och pyssla och prata tillsammans. Borde göra det lite mer hemma, tillsammans med min man. När vi inte måste dela upp oss för att hinna göra läxor, skjutsa till någon aktivitet, laga mat, plocka undan, förbereda gymnastikkläder och få barnen i säng i rimlig tid…

Annonser
  1. Carina Hackman, Norway
    februari 3, 2009 kl. 7:48 f m

    Lussevaka…..jo någon gång på 1980 talet!!! Hemma hos dig och med 2 nervösa föräldrar hahahaha

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: