Svalkande blommor

Ingredienser till flädersaft

Ingredienser till flädersaft

Vad svalkar allra bäst en varm sommardag? Om ni frågar mig är det syrén eller fläder. Och då menar jag inte buskarnas skugga utan blomstersafterna. Med mycket citron och lime. Mmm. Däremot gillar jag verkligen inte rosensaft. Smakar parfym. Hur som helst, som det är med det mesta här i livet, så är saft på blommor inte något nytt under solen…

Historiskt sett har flädersaften popularitet återfunnits här uppe i nordvästra Europa. Men de äldsta versionerna av flädersaftrecept kan härledas ända tillbaka till romartiden. Under vikingatiden ansågs flädern garantera att de goda husandarna skulle stanna på gården. Ett gammalt danskt ordspråk bekräftar detta: ”Hvor hylden ej vil gro, kan mennesket ikke bo” – Där fläder ej vill gro, kan ingen människa bo.

Fläderblommor i skymningen

Fläderblommor i skymningen

De goda andarna vakar alltså över vår koloniträdgård. Och vi njuter av saften. Pga av min misstänka COVID-19 stod syrénsaften och ”gôtta te sej” lite väl länge. Päls och allt. Var fanns andarna då kan man undra. Däremot blev syrénsaften perfekt! I år använda jag mig av Diadonnas recept. Jag dubblade ingredienserna och fick ihop 3 liter saft. Mmm.

Dianas recept dubblat och klart:
40 klasar fläderblommor
4 st ekologiska citroner
2 liter vatten
30 gram citronsyra
2 kg ekologiskt socker

Jag lät saften stå 4 dagar. Fyllde på 2 st diskade PET-flaskor på 1,5l var. Eftersom det är så mycket socker så fryser den aldrig helt, och eftersom den ligger i frysen så håller den sig även utan konserveringsmedel. Receptet funkar för syrén också. Då kan man byta ut 1 eller 2 av citronerna mot 2 eller 4 limefrukter. Inte alls fel.

Mmm. Nu får vi bara vänta tills sommarvärmen återvänder. För det gör den väl? /Ylva.

Kategorier:Mat Etiketter:, , ,

Den inbillade sjuke eller berättelser från en självpåtagen karantän

juni 11, 2020 1 kommentar
Min Corona-karantän

Min Corona-karantän

Hypokondriker. Inte mycket till positiv konnotation där inte. Det ju inte direkt ett begrepp man vill bli förknippad med. I alla fall inte i vanliga fall. Nähä du tack! Då är det minsann bara att bita ihop och komma igen. Inte gnälla för småsaker. Ta lite smärtstillande och köra på. Ända in i kaklet. Förutom möjligtvis just nu, såhär i Corona-tider, förstås. Då är vi plötsligt välkomna. Nästan eftersträvansvärda. Äntligen! Som vi har väntat.

Jag slår upp ögonen. Allt, precis allt, gör ont. Hmm. Vad är detta? Jag bar ju i och för sig ett gäng hinkar fulla med grus upp och ner för en slänt igår på kolonin. Kanske inte så konstigt ändå… Oj! Klockan är redan 10. Och jag som brukar vakna av mig själv vid sju (ok åtta, då’ra). Jag kommer liksom inte upp. Det känns som om tyngdkraften drar ned mig i sängen, in mot jordens mitt och trots mina ansträngningar lyckas jag inte övervinna den och ta mig upp. Jag hostar. Grus dammar ju en hel del. Kanske inte så konstigt ändå… Men förresten, är det inte väldigt kallt här i rummet? Brrr. Vänta liiite! Hosta, feber & värk i kroppen. Herregud, jag har ju fått Corona! Igen!

Varje inandning retar hostreflexerna. Det känns som om irritationen ligger under revenbensbrosken, eller som man säger på grekiska: ὑποχόνδριος (hýpochóndrios) eller som vi säger på svenska; under revenbensbrosken. Va? Vänta liiite! Så enligt de gamla grekerna ligger alltså hypokondrin och lurar under revenbensbrosken? Eftersom de har en avgörande roll för bröstkorgens elasticitet, så torde det ju vara så att de första hypokondrikerna hade någon sorts andningsbesvär. Kan det vara så att panikångestattacker redan fanns på antiken? Eller kanske astma? Eller varför inte båda? Ska man vara hypokondrisk såhär i modern tid så måste väl ändå en svår akut respiratorisk sjukdom vara perfekt att inbilla sig att man har med tanke på ordet hypokondris ursprung. Ja, det och att det pågår en pandemi i världen också.

Jag stängde direkt in mig i sovrummet i en självpåtagen karantän för att inte smitta resten av familjer. Vi har dessutom delat upp det så att jag bara använder en toa, resten av familjen den andra, och jag äter själv, osv. Och ja, jag hostar i armvecket och tvättar och spritar händerna hela tiden när jag inte är instängd på rummet. Däremot kan jag meddela att det är sjukt svårt att använda muddarna på koftan för att öppna och stänga dörrar, skåp, lådor, vattenkranar och exempelvis burkar. Till de i familjen som kan gå ut och handla har jag skrivit upp plasthandskar på den gemensamma, digitala inköpslistan. Ingen har hörsammat detta än, men den som väntar på något gott…

Jag hoppas verkligen inte att jag behöver vara inlåst i ett fyrtiotal dagar för det är nämligen exakt vad ordet, som är hämtat från franskans quarantaine, betyder. Fyrtiotal, alltså. Fransmännen hämtade det i sin tur från italienskans quarantena. Och det, mina damer och herrar, härstammar från ett krav att fartyg som anlände till Venedig från fjärran länder skulle ligga på redden i 40 dagar innan de släpptes in i staden. Detta för att garantera att de inte förde med sig pesten eller någon annan smittsam sjukdom.

Näe, fyrtio dagar skulle jag ha svårt att klara av. Jag som blivit lappsjuk efter tre. Vill ut i det fina vädret. Vill träna. Vill träffa folk. Istället har jag omvandlat vår säng till ett hobbyrum där jag kan läsa, skriva, titta på serier och filmer. Och eftersom jag har svårt att begränsa mig till en sak när det finns så mycket roligt att göra i världen, läser jag naturligtvis tre böcker samtidigt:
– Jakobsböckerna, Olga Tokarczuk
– Frisk utan fusk – Vetenskapliga svar på hälsomyter, Maria Ahlsén & Jessica Norrbom
– Det växte ett träd i Brooklyn, Betty Smith

Sedan är det ju alltid kul att testa lite olika Snapchatfilter. Man ser antigen helt galen eller aningen friskare, yngre och snyggare ut. Och sådant piggar ju alltid upp! 😛

Vi ses på andra sidan av vad det nu är jag har (eller tror mig veta att jag har).

Utan snus i 4 dagar försmäktar jag i detta rum! /Ylva.

 

Kärlek (och smakkombinationer) kan vända värsta fiender till bästa vänner

Quinoasallad med kirskål & maskrosor

Jag brukade hänsynslöst köra över dem. Utan vare sig pardon eller den minsta tillstymmelse till ånger. Tvärtom gladdes jag åt att bli av med dem. Nu kör jag istället försiktigt runt dem med gräsklipparen och plockar dem. Det tar sjuuukt lång tid att klippa gräset, men jag får å andra sidan färska, vilda primörer att mumsa på.

Kirskål har blivit en favorit. Stekt på låg värme med gul eller röd lök tills den blir krispig är bara sååå gott! Strö över en soppa eller en sallad, eller i princip vad som helst. Krydda med persillade och lite havssalt så är du hemma.

Just nu är favoriträtten en quinoasallad med kokt ägg, färska gröna blad, inklusive maskrosblad, tonfisk (eller annan protein) & soltorkade tomater. Mmmm. För att få lite extra färg strör jag maskrosblomblad över alltsammans. Stark 2:a på ogrästopplistan är nässel- & kirskålssoppa (utan redning).

Vad gör du med ditt ogräs? /Ylva

Ogrässkörd; kirskål & maskrosor
Kategorier:Uncategorized

Konsten att gräva en grop utan att själv falla däri

Konsten att gräva en grop

 

När jag önskade mig terrass med nedsänkt badtunna i 50-årspresent såg jag framför mig hur jag skulle yoga & bada på min nya terrass. Att själv stå och gräva ingick inte riktigt i den visionen. Men nu när jag trots allt står här och gräver gör sig ett ordspråk påmint…

Förutom att jag känner mig som Sisyfos, fast omvänt, eftersom jag drar svarta plastsäckar fulla med jord nedför en slänt istället för att rulla en sten uppför ett berg, så går ordspråket ”Den som gräver en grop åt andra faller själv däri” på repeat i huvudet.

Tillslut blev jag tvungen att googla. Var det inte Shakespeare som myntade det? Nähä! Inte enligt Dick Harrysson i alla fall:
”Det var inte Shakespeare. Jag har sett uppgiften flera gånger, särskilt avseende dramat Hamlet, men faktum är att det rör sig om en felöversättning.”

Lost in translation IRL, helt enkelt.

Däremot förekommer ordspråket inte mindre än 7 gånger i en annan relativt känd skrift, Bibeln, om än i lite olika varianter. Den version som ligger närmast är hämtad från ”Ordspråksboken” (så klart!) i Gamla Testamentet, vers 26:27:
”Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka”.

Hmmm.
1. Jag hade ingen aning om att det fanns en ordspråksbok i Bibeln.
2. Om man ska tro ordspråket borde ju all form av mark- och anläggningsarbete, professionellt eller annat, förbjudas. Följderna låter ju förödande. Eller gäller det bara troende kristna? Skulle det t.ex. inte gälla en sekulariserad buddist?

Ja, vad ska man göra? Jag är ju ändå permitterad och arbetsbefriad och hittills har jag inte fallit i gropen, även om jag har halkat i slänten på de förbannade parksalladsbladen, och ingen sten har rullat tillbaka på mig.

Hur sysselsätter du dig under din permittering? /Ylva.

Nässel- & kirskålssoppa; if you can’t beat ‘em, eat ‘em!

maj 10, 2020 1 kommentar

Nässlor & kirskål

Nässlor & kirskål

Moder Jord är faktiskt en ganska generös natur. Speciellt såhär när det våras. Just nu bjuder hon bl.a. på nässlor och kirskål. För det mesta har dessa växters outtröttliga, smygande kolonisering av min trädgård bara irriterat mig och jag har frenetiskt rensat bort dem efter hand som jag har påträffat dem. Nu tänker jag istället att ”if you can’t beat ‘em, eat ‘em”.

Jag lyssnar på OBS i P1 medan jag ömsom rensar, ömsom plockar kirskål och nässlor i trädgården. Vad OBS i P1 är? Ja, hur ska man förklara… Såhär beskriver de i alla fall sig själva; ”Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.” Poetiskt? Skitnödigt? Du väljer själv. Hur som helst så är det ”Nonsensprinsessans ABC om mänsklighetens tid” som fångar min uppmärksamhet. Inte minst när hon kommer till bokstaven O. Som i ogräs…

”På mänsklighetens tid var det coolt att vara oberörd, vill säga: berörd av bokstaven O. I led med detta utvecklades bruket att helt enkelt sätta ett o framför ett ord man ville använda, när man ville låta cool och oberörd. Exempel: väldigt coola ljud kallades för oljud, väldigt coola djur kallades för odjur, väldigt coola lägenheter kallades för sanitära olägenheter o.s.v.”

…så väldigt coolt gräs måste ju kallats ogräs. På mänsklighetens tid. Nu har jag kokat soppa på ogräset, så hur cool och oberörd är inte jag? 😉

Jag hittar ett recept på nässel- och kirskålssoppa på Köket.se. Jag väljer bort maisenaredningen (vars ingredienser inte står med i listan) och mixar istället soppan med stavmixer. Det blir bra ändå. Speciellt med ett perfekt mellankokt ägg (Tack vare äggkokaren. Tack för inspirationen, Sandra!) . Och vill man vara lite wild and crazy kan man ju tillsätta lite crème fraîche eller grädde. Sedan är det bara att luta sig tillbaka med ett segervisst leende över läpparna och njuta av smakerna. /Ylva.

PS. Blir det kirskål över går det alldeles utmärkt att steka med röd eller gul lök på låg värme så att de långsamt blir alldeles krispiga och sedan dekorera soppan med. Mmmm.

Nässel- & kirskålsoppa

Nässel- & kirskålsoppa

Kategorier:Mat Etiketter:, , , ,

Vad är väl ett virus?

corona viruset

Corona viruset

Virus är mikroskopiskt små. Så små att de anses vara den minsta biologiska enhet som kan infektera levande organismer. Virus är inte intelligenta. De räknas inte ens till en livsform eftersom de inte har någon egen ämnesomsättning utan beskrivs som ”ett mellanting mellan levande och död materia”. Denna icke-livsform, detta mellanting, har satt en hel värld i gungning.

Kommer detta krönta virus från en fladdermussoppa inmundigad i Wuhan i höstas? Eller har det läckt ut från ett laboratorium i samma stad? Eller är det helt enkelt så att Moder Jord fått nog och straffar oss för vårt ohämmade sätt att leva? Vi som hittills inte skänkt hennes hälsa en endaste tanke? Ja, den stora massan alltså, några har allt tänkt på detta och förgäves försökt få oss att lyssna och ändra livsstil. Är först nu när ett virus ställer allt på ända och framförallt straffar vår överkonsumtion av skräpmat, resor, och upplevelser som vi är beredda att lyssna?

Vi har tagit så mycket för givet. Innan Corona var det inte många av oss som höjde på ögonbrynen över att någon tagit ett lågprisflyg till New York för en shoppinghelg. Detta trots att ”flygskam” slog igenom som nyord i slutet av 2017. Man måste ju få unna sig, tänkte vi. Och det var självklart att barnen skulle få åka på höstlovsresa, jullovsresa, sportlovsresa och, så klart, resa iväg till solen på sommarsemestern. Man måste väl ändå kunna få unna sig lite D-vitamin, resonerade vi. Handla på rea, Black Friday, eller bara på ett lågprisvaruhus var väl ändå ok? Jag menar, vi ville ju bara värna om vår privatekonomi. Eller? Vi vet ju egentligen att vår livsstil som innebära att fara och flyga världen över och slita och slänga prylar inte är det minsta hållbar. Det är bara så jobbigt med förändring. I alla fall om man själv måste förändras.

Något annat vi gärna har unnat oss är socker, fett och snabba kolhydrater. Snabbt, enkelt och lättsmält. Till och med tröstande. I alla fall för stunden. Men efter att vi har unnat oss lite extra mycket av det goda ger det oss istället ångest, fett runt vitala organ vilket i sin tur leder till välfärdssjukdomar. På tal om det, smaka på det ordet; välfärdssjukdom. Vi mår alltså så bra att vi blir sjuka. Helt sjukt! Och för att knyta an till Coronaepidemin så är det framförallt äldre personer med underliggande välfärdssjukdomar som diabetes typ 2 som drabbas värst och till och med riskerar att dö.

En tredjedel av världens befolkning sitter i karantän. Gränser är stängda. De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset drabbar näringslivet otroligt hårt. Värre än värsta lågkonjunktur. Hela branscher har förlorat sin affär över en natt. Regeringen räknar med en arbetslöshet på 15% 2021. Allt på grund av ett mellanting där överlevnaden trots allt ligger på 98%. Det kanske är dags? Dags att stanna upp och reflektera över vad som egentligen är viktigt här i livet. Det tänker jag göra i alla fall. Dags att bryta gamla, dåliga vanor. Dags för nya sunda vanor. Sunda för kropp, knopp och klot. Hur tänker du? /Ylva.

Kategorier:Reflektioner Etiketter:,

Prestationstillfrisknande

april 29, 2019 2 kommentarer

Prestationsåterhämtning

Prestationsåterhämtning

 

Ok, men det här fixar jag! Det är lugnt. Det är bara att fokusera på rätt saker och göra så mycket som möjligt av det som är bra, så ofta som det bara går. Då blir jag frisk snabbare! Eller?

 

Migrän. Hur blir jag av med det? Jo, men det fixar jag med dieten. Check på den. Ok, då har vi bara spänningshuvudvärken kvar. Och yrseln. Och nu när de muskelavslappnande tabletterna börjar få effekt börjar mina muskler i nacke, axlar och rygg, som krampat i så många år, att värka konstant. Då kör jag på med yoga, meditation, massage, osteopati och promenader. Ju mer desto bättre.

 

Min superduktiga och insiktsfulla osteopat, Mia, säger uttryckligen till mig att boka nästa möte om minst två, helst tre veckor.
– Är hon knäpp, tänker jag när jag lämnar mottagningen. Två-tre veckor!?! Det är ju oceaner av tid! Jag ska ju tillbaka till jobbet så fort som möjligt. Därför jag bokar in henne om en vecka istället.
Hon säger inget när jag kliver in i behandlingsrummet efter att en knapp vecka förflutit, men i slutet av behandlingen spänner hon ögonen i mig och säger:
– Ylva, nu vill jag faktiskt att du inte bokar in något besök förrän om två-tre veckor. På riktigt.
– Jaha, svarar jag lite snopet. Jag som bara ville vara lite effektiv.
– Men, fortsätter jag, har du i så fall några övningar jag kan göra under tiden? Några tips?
– Nej, faktiskt inte. Du ska bara låta kroppen få vila.
– Jaha… men…
– Ylva, en av dina absolut största  kvalitéer är din enorma drivkraft, samtidigt som den är din största fiende och anledningen till att du befinner där du är just nu. Allt går inte att lösa genom att prestera. Vissa saker måste få ta tid för att kunna läka.

 

Nästa gång jag kommer till mottagningen har det gått över två och en halv vecka. Jag fick jobba hårt med mig själv för att inte boka ett besök tidigare. För om man identifierar sig med egenskaperna; driftig, flexibel och kreativ efter att fått höra detta större delen av sitt yrkesverksamma liv, om man inte längre får lov att vara så, vem är man då?

 

Det är inte lätt, och det kommer inte gå över en natt, men det är dags att ta itu med det stora arbetet att tänka över vem jag är, vad som är viktigt för mig, vad ska jag prioritera och vad ska jag prioritera bort. Kram å go’natt! /Ylva.

 

Snurra min jord…

 

…men snälla låt mig kliva av! Tänk dig att du drar i dig en 8-10 tequilas i rask följd. OBS! Jag vill bara inflika att detta på intet sätt är något jag rekommenderar eller uppmanar till, det är bara ett exempel, Helge! 😉 Hur som helst, efter denna typ av hetsigt inmundigande av alkoholhaltiga drycker kommer fyllan plötsligt och skoningslöst och sätter en hel värld i gungning. Sägs det. Så, ungefär kände jag mig i två månaders tid. Utan sprit, skall påpekas.

 

Det börjar som en lättare jordbävning. Tror jag. Jag har själv aldrig varit med om någon jordbävning, men jag skulle kunna föreställa mig att min upplevelse motsvarar en etta eller möjligtvis en tvåa på Richterskalan. Marken liksom gungar till, som av en vågrörelse, när jag står och pratar med några vänner. Jag tittar på dem, på förbipasserande, men ingen annan reagerar. Hmm. Jag låtsas som ingenting och vi fortsätter att prata. Nästa våg får mig att tappa balansen, men trots kraften i skalvet är medmänniskorna omkring mig fortfarande lika opåverkade. Jag beslutar mig för att skippa mina ärenden på stan för att istället gå hem och vila, sjukskriven som jag är.

 

Jag lägger mig ner i soffan och tittar på TV. Man skulle kunna tro att det horisontella läget skulle kunna häva jordbävningskänslan, men den låter sig inte påverkas. Så kommer den och går under ett par veckor tills den sakta men säkert glider över i en tequilafyllekänsla istället. Ni vet som den där snurrande, svartvita tunneln man stapplar igenom i Lustiga Huset på Gröna Lund. Helt plötsligt kommer jag på mig själv med att längta tillbaka till jordbävningarna.

 

Att gå några meter kräver så mycket mer kraft när allt snurrar och hjärnan ständigt måste kalibrera för att förstå om människan, dvs jag, står eller faller. Jag blir förbipasserad av gamla tanter när jag släpar mig fram och tillbaka till kolonistugan. En sträcka på en knapp kilometer som i vanliga fall tar max tio minuter att gå men som nu, i mitt yra tillstånd, kräver minst det dubbla.

 

Jag som började må bättre! Som tänker på kosten. Som blivit av med migränen. Som yogar, gör övningar, mediterar och promenerar,  eller, ja, släpar mig fram, varje dag. Så drabbas jag av detta elände!?! Värsta bakslaget! Jag pratar med min läkare. En mycket kompetent neurolog som gjort den grundligaste undersökning min företagsläkare någonsin sett. Han förklarar att de muskelavslappnande tabletter jag tar för att muskelkramperna på huvudet, som förövrigt känns som om en järnhand skrynklar ihop skallen, ska släppa så släpper även andra muskelkramper i nacke, axlar och rygg. Musklerna i nacken är av stor vikt för balansen och eftersom mina har varit så spända under såååå lång tid, blir min hjärna förbryllad över signalerna de skickar nu när de är lite mer lösa och lediga, så att säga. Därav yrseln. Detta bekräftas av både min osteopat och min massör. Alla påpekar dessutom att det är något positivt, för nu äntligen börjar mina stackars krampande muskler slappna av. Att det i sin tur innebär yrsel och konstant (men övergående) värk i nacke, axlar och rygg, det är en världslig sak!

 

Nu är det mesta av yrseln borta som tur är och kommer bara på besök då och då. Oftast i jordbävningsform och när jag tror att jag är frisk igen och börjar göra tusen saker samtidigt. :0 /Ylva.

Äta bort migränen?!?

mars 30, 2019 1 kommentar

Nej, det handlar tyvärr inte om att ohämmat hänge sig åt den femte dödssynden –  frosseri – som om vore livet ett enda långt fredagsmys. Snarare tvärtom. Det är en diet där allt jag tidigare förknippat med att unna mig någonting skoningslöst plockas bort. När jag fick höra talas om detta tyckte jag att det var det dummaste jag hört! Jag vet minsann varför jag får migrän; hormoner, värme, kyla & stress. Hur ska en diet fixa det?!? Det skulle visa sig att det gick alldeles utmärkt. 

Jag får en bok av mamma: ”Fri från migrän”. Signerad av författare Kristina Ahlström och allt. Spännande tycker jag som lidit av migrän i närmare 20 år. Tills jag läser baksidan. Det handlar om kosten! Idiotiskt tänker jag eftersom det funkar såhär för mig:

En middag med massa härliga vänner en fredagskväll efter en stressig arbetsvecka & PMS = migrän mitt i allt ihop.

En fantastisk men kall och blåsig dag på skidor och snowboard med familjen = migrän när jag kommer in i värmen igen.

Och så håller det på… Jag ställer irriterat boken i hyllan och glömmer bort den.

Två år senare får jag en serie migränanfall från helvetet. Då plockar jag fram boken. Ok. Det handlar om GI. Om att hålla en jämn och stabil blodsockernivå. Så vad är det värsta som kan hända om jag följer dieten? Att jag äter bättre. Och i bästa fall blir jag fri från migrän. Jag har alltså inte så mycket att förlora, så jag sätter igång. Det är bara till att rensa i skåp och lådor och bli av med alla halvfabrikat och sockerstinna produkter samt att få med MYCKET mer grönsaker och frukter på inköpslistan liksom nya bra alternativ till snabba kolhydrater och sötsaker. Det finns! Jag lovar.

Efter två veckor med GI-kost där den största förändringen för mig är tillägget av 3 nyttiga mellanmål per dag, t.ex. en jävla morot, om jag får lov att citera min käre bror, slutar migränen och jag har inte haft ett anfall sedan i början på november! En positiv bieffekt är att jag, trots att jag äter oftare än någonsin, dessutom har gått ner i vikt.

Hur hänger migränen ihop med dieten? Man vet inte exakt vad som orsaker migrän, men man vet att vissa blodkärl i hjärnan drar ihop sig för att sedan utvidga sig under ett anfall. Boken ”Fri från migrän” hänvisar till professor Rodolfo Low som har redovisat en metod och en teori om att migrän är en sorts omvänd diabetes och att man slipper migränanfall om man håller blodsockret stabilt.

Men varför fick jag då migrän, nästan utan undantag, vid PMS & mens om allt har med kosten och blodsockernivån att göra? Jo, förutom att jag blir lättretlig, hyperkänslosam och deppig så får jag ett enormt sug efter sötsaker och eftersom det är så synd om mig under dessa perioder är jag ju mer värd än någonsin att unna mig något. Eller snarare unna mig massor, om man ska vara ärlig.
Lite samma gäller vid stress. Mattiderna blir förskjutna, glöms bort, och den där gamla torra kanelbullen som ligger och dammar i fikarummet känns helt plötsligt som det perfekta mellanmålet…

Det är så skönt att slippa migränen! Det är bara att vara kreativ med lämpliga mellanmål att ha med mig och alternativa, långsamma kolhydrater för att hålla blodsockernivån i schack. Lite omständigt, men så fort någonting blir en vana går det på rutin. Nu ska jag djupdyka i kostens värd! Kan man bli av med migrän måste det ju gå att lösa andra problem också. 🙂

Tro’t om ni vill, men för mig har detta blivit en räddare i nöden! /Ylva.

Alltså, det där med att vränga tid…

Jag vränger och vränger på tiden som vore den en gammal våt trasa. Jag vrider och pressar ut varenda droppe. Då slår det mig. Trasan är inte tiden. Trasan är jag själv.

När jag började blogga 2008 var jag mitt uppe i småbarnsåren och hade fullt upp på alla håll och kanter. Namnet är som bekant ”Tidsvrängerskan – Att hinna leva.” Jag hade nämligen knäckt koden. Jag hade fattat att för att få så mycket ut av tiden och hinna leva så mycket som möjligt så måste man vränga ut-och-in på tiden. Det är en speciell konst som jag har utvecklat till perfektion genom att konstant göra minst tre saker samtidigt.

Exempel:

Gå till eller från jobbet;

⁃ transport

⁃ träning = Power walk

⁃ telefonkonferens

Gå på toa;

⁃ göra sina behov (när jag inte glömde bort just denna oviktiga del av toabesöket)

⁃ Städa bort damm på golvet runt toan med en toapappersbit

⁃ Kolla Insta, blogg, mail…

Hur smart är inte detta?!? Genialt faktiskt! Jag har lurat tiden! Så tycker jag ända tills jag ganska exakt 10 år senare slås till marken av en serier migränanfall som vidareutvecklades till att även omfatta spänningshuvudvärk, yrsel samt konstant värk i nacke, axlar och övre delen av ryggen.

Mitt första inlägg har rubriken ”Kontraproduktivt?”. Så det fanns väl redan då någon sorts insikt om att denna livsstil inte var hållbar i längden.

Efter att ha varit sjukskriven i närmare sex månader har jag äntligen förstått att det inte var tiden jag vrängde ut-och-in på utan mig själv. :0

Sent ska syndaren vakna. God morgon! /Ylva.